Tidigt på söndagsmorgonen den 26 januari 2025 upptäcktes en allvarlig skada på en undervattenskabel i Östersjön, som förbinder den lettiska staden Ventspils med den svenska ön Gotland. Kabeln ägs av det lettiska statliga radio- och tv-bolaget LVRTC, som bedömer att skadan orsakats av ”yttre påverkan” [citation:1][citation:4][citation:9].
Skadans omfattning och utredning
Enligt LVRTC:s kommunikationschef, Vineta Sprugaine, påvisade övervakningssystemet avbrott i dataöverföringen mellan Ventspils och Gotland. Kabeln, som ligger på ett djup av över 50 meter, är svårt skadad, men den exakta orsaken kan inte fastställas förrän reparationsarbetet påbörjas [citation:2][citation:9][citation:10].
Lettlands marin har inspekterat fartyget Michalis San, som befann sig i området och var på väg till Ryssland, men inga tecken på misstänkt aktivitet observerades [citation:2][citation:10]. Ytterligare två fartyg i närheten utreds, och samarbete med NATO har inletts för att analysera skeppsrörelser [citation:4][citation:8].
Natos roll och geopolitisk kontext
Händelsen inträffar bara två veckor efter att NATO lanserade sin nya säkerhetsmission Baltic Sentry för att skydda kritisk infrastruktur i Östersjön. Missionen innebär insatser med fregatter, patrullflyg och marina drönare [citation:4][citation:6]. Tidigare incidenter, som skadade elkablar och gasledningar, har ökat oron för sabotage i regionen – särskilt med tanke på Rysslands ökade hybridkrigföring sedan invasionen av Ukraina 2022 [citation:4][citation:6].
Joakim Paasikivi, tidigare överstelöjtnant, menar att kabelbrotten gynnar Ryssland och kan vara en del av en större strategi:
– ”Det är väldigt svårt att hålla koll på all botteninfrastruktur i Östersjön. De som gynnas mest av dessa skador är ryssarna” [citation:3].
Konsekvenser och åtgärder
Trots skadorna pågår dataöverföringen via alternativa vägar, och användare i Lettland rapporterar endast marginella förseningar [citation:2][citation:9]. Lettlands premiärminister Evika Siliņa har kallat till extrainsatta regeringsmöten och samarbetar med Sverige och NATO för att utreda händelsen [citation:4][citation:10].
Sveriges statsminister Ulf Kristersson har betonat att landet bidrar med resurser till utredningen:
– ”Sverige kommer att tillhandahålla viktig kapacitet för att klargöra omständigheterna” [citation:4][citation:5].
Tidigare incidenter i Östersjön
Den senaste månaden har flera liknande händelser inträffat:
- November 2024: Två kablar mellan Finland-Tyskland och Sverige-Litauen skadades, med misstankar om kinesiskt fartyg Yi Peng 3 [citation:6].
- December 2024: Tankfartyget Eagle S misstänktes ha skadat kablar mellan Estland och Finland genom att släpa ankare på havsbotten [citation:4][citation:6].
Sammanfattning och framtida utmaningar
Skadorna på LVRTC-kabeln belyser sårbarheten i Östersjöns infrastruktur. Även om det ännu saknas bevis för avsiktligt sabotage, ökar trycket på NATO och Östersjöländerna att stärka skyddet. Som Paasikivi konstaterar:
– ”Det här kan vara en del av en rysk strategi för att destabilisera regionen utan öppen konflikt” [citation:3].
Reparationer av kabeln förväntas påbörjas så snart ett reparationsfartyg kan tas i bruk, men djupet och komplexiteten gör arbetet utmanande [citation:2][citation:9].
Källor
- Marcus Oscarsson: Undervattenskabel skadad
- LSM.lv: Latvian fiber-optic cable damaged
- Expressen: Ryssarna gynnas mest
- DW: Latvia undersea cable likely damaged by external influence
- The Straits Times: Baltic cable damage
- TV4: Saboterade Östersjökablar
- Xinhua: Latvia-Sweden cable damaged
- DN.se: Extrainsatt regeringsmöte i Lettland
