Under det gångna året har Sverige upplevt en alarmerande våg av sprängningar, med 174 rapporterade fall fram till dags dato. Av dessa har 120 varit riktade mot bostadshus, vilket utgör en unik och oroande trend i jämförelse med andra länder i fredstid i Västeuropa. Kriminologen och docenten Ardavan Khoshnood vid Lunds universitet påpekar att Sverige står inför ett exceptionellt problem med detonationer, trots att skjutningar fortfarande är vanligare. Sprängningarna har dock blivit ett framträdande inslag i gängkriminaliteten, där de tjänar som ett verktyg för att visa makt.
En betydande del av de sprängningar som sker inom den kriminella miljön involverar civilt sprängmedel, ofta stulet från byggarbetsplatser. En granskning utförd av Dagens Arbetes journalister Johanna Edström och David Lundmark har belyst hur lagar och hantering av sprängmedel inte är tillräckligt strikta, vilket indirekt förser kriminella gäng med byggdynamit. Denna situation har förvärrats sedan ansvaret för tillsyn och tillstånd för hantering av explosiva varor flyttades från polisen till kommunerna år 2010. Redan då varnade remissinstanser för risken att dynamit kunde hamna i fel händer, en varning som nu verkar ha besannats.
Den bristande resursen och kompetensen hos kommunerna har pekats ut som en av de främsta orsakerna till den nuvarande situationen. Det finns en tydlig koppling mellan de lagstiftningsmässiga bristerna och den ökade tillgången på sprängmedel för kriminella element. Detta understryker behovet av att se över och förstärka regelverket kring hantering av explosiva ämnen för att förhindra att de används i kriminella syften.
För att få en djupare förståelse för varför Sverige står inför dessa utmaningar och hur situationen kan förbättras, rekommenderas det att se den förklarande videon som finns tillgänglig via länken till SVT:s nyhetsartikel.