För 4 900 år sedan drabbades stenålderns Bornholm av en katastrof som hotade att utplåna allt liv: solen försvann bakom vulkanisk aska, temperaturen sjönk dramatiskt, och grödorna vissnade. I desperation skapade öns bönder en unik solkult – genom att rista solmotiv på stenar och ”plantera” dem i jorden. Nu har forskare från Köpenhamns universitet knäckt mysteriet bakom dessa solstenar och kopplat dem till ett globalt vulkanutbrott .
1. Katastrofen som fick solen att ”bli svart”
År 2900 f.Kr. exploderade en vulkan av okänt ursprung, troligen nära ekvatorn, och sprutade ut enorma mängder svavel och aska i atmosfären. Iskärnor från Grönland och Antarktis visar att utbrottet orsakade en global klimatkris med uppemot 7–10 graders temperaturfall på Bornholm . Trädens årsringar avslöjar frost under somrarna, och skördarna slog fel år efter år. För en jordbrukskultur som var helt beroende av solen var detta en existentiell katastrof:
”De visste inte varför solen försvann. Var världen på väg att gå under?” säger arkeologen Rune Iversen, som lett utgrävningarna .
2. Solstenarna: En rituell överlevnadsstrategi
I panik över den ”svarta solen” började Bornholmsbönder rista in solmotiv och växtsymboler på platta skifferstenar – en resurs som fanns i överflöd på ön. Stenarna, som kallas solstenar, var ofta inte större än en handflata och begravdes rituellt i diken vid Vasagård och Rispebjerg, två ceremoniella samlingsplatser .
Forskarna har identifierat två möjliga motiv:
- Symbolisk sådd: Genom att ”plantera” stenarna med solmotiv hoppades bönderna att återkalla solen och säkra skördar, likt hur frön såddes i marken .
- Tackoffer: När solen återvände efter några år kan stenarna ha burits som tacksamhet till gudarna .
Totalt har över 600 solstenar hittats, de flesta fragmenterade men med tydliga strålande solcirklar eller växtmönster .
3. Vulkanen som förändrade historien
Utbrottet hade långtgående konsekvenser. DNA-analyser av människoskelett visar att pesten härjade samtidigt, och den tidigare dominerande trattbägarkulturen ersattes av stridsyxekulturen . Samhället på Bornholm byggde palissader och runda kultbyggnader, troligen som skydd mot nya hot .
”Detta var en tid av extrem omställning. De gamla traditionerna övergavs, och nya ritualer uppstod,” förklarar Iversen .
4. Solkultens arv och nutida relevans
Solstenarna är unika för Bornholm och representerar en av Europas tidigaste kända solkulter. Liknande fenomen, som Stonehenge, dök upp först tusen år senare . Fynden belyser hur människor genom historien anpassat sig till klimatkriser genom kreativitet och samarbete .
Idag kan fyra av solstenarna beskådas på Nationalmuseum i Köpenhamn, där de ställs ut som vittnen om en civilisation som överlevde mot alla odds .
Slutsats
Bornholms solstenar är mer än arkeologiska kuriositeter – de är en resa i tid som visar hur människan möter existentiella hot. Genom att kombinera klimatvetenskap och arkeologi har forskare nu lyckats knyta samman en vulkan, en försvunnen sol och en kulturs kamp för överlevnad. Historien om solstenarna påminner oss om naturens makt och människans förmåga att skapa hopp i mörker.
Källor
- Antiquity (2025): ”Sun stones and the darkened sun: Neolithic miniature art from the island of Bornholm, Denmark” .
- CNN (2025-01-24): ”Sacrifice of ‘sun stones’ may be tied to volcanic eruption” .
- Nationalmuseet (Danmark): Pressmeddelande om solstenarnas utställning .
- Dagens Nyheter (2025-01-16): ”Vulkanutbrott fick människorna att offra solstenar” .
Taggar
Solkult #Bornholm #Stenålder #Arkeologi #Klimatkris #Vulkanutbrott #Neolitikum #Kulturhistoria #Ritualer #Danmark