Det ryska forskningsfartyget Yantar, som beskrivits som ett spionfartyg av bland annat brittiska och danska myndigheter, har under de senaste dagarna cirkulerat i Kattegatt mellan Skagen och Göteborg. Fartyget bevakas aktivt av den danska flottan, inklusive fregatten Nils Juel, som följer dess rörelser i internationella vatten.
Nyckelpunkter
- Fartygets aktiviteter
Yantar har legat förankrat i området i flera timmar och utfört cirklande manövrer, vilket väckt misstankar om kartläggning av undervattenskablar eller annan infrastruktur. Dess närvaro sammanfaller med en höjd beredskap i Norden efter upprepade skador på sjökablar i Östersjön, inklusive en nyligen skadad kabel till Gotland. - NATO:s respons
NATO har svarat med att öka sin maritima övervakning i Östersjön och Kattegatt genom operationen Baltic Sentry, där Storbritannien bidrar med P-8 Poseidon-spaningsflygplan. Brittiska HMS Somerset och en ubåt har tidigare spårat Yantar nära brittiska vatten, där fartyget misstänkts kartlägga kritisk infrastruktur. - Historik och kapacitet
Yantar tillhör den ryska flottans underrättelseenhet (GUGI) och är utrustad med miniubåtar som kan nå 6 000 meters djup, vilket möjliggör sabotage eller avlyssning av undervattenskablar. Fartyget har tidigare observerats vid känsliga kablar utanför Irland, Grönland och Brasilien. - Svensk-danskt samarbete
Svenska Kustbevakningen har samordnat med danska myndigheter för att övervaka Yantar, särskilt efter att ett kinesiskt fartyg (Yi Peng 3) misstänktes vara inblandat i sabotage av kablar i Östersjön i november 2024. - Politisk reaktion
Brittiske försvarsministern John Healey varnade Ryssland med orden: ”Vi ser er, vi vet vad ni gör”, medan svenska försvarsminister Pål Jonson (M) undvek att specifikt kommentera Yantar men betonade Natos satsning på skydd av infrastruktur i Östersjön.
Källor
- Göteborgs-Posten (2025-01-24): Ryska fartyget Yantar bevakas utanför Göteborg – Beskriver dansk bevakning och citat från John Healey.
- Aftonbladet (2025-01-24): Ett ryskt fartyg utanför Göteborg bevakas – Redogör för fartygets position och koppling till tidigare kabelincidenter.
- Naval News (2025-01-23): UK Shadows Russian Ship Yantar – Teknisk analys av Yantars förmågor och brittisk ubåtsaktion.
- Aftonbladet (2025-01-07): Ryska fartyg cirkulerar i Kattegatt – Nämner kinesiskt fartygs inblandning i sabotage.
- UK Government (2025-01-22): Royal Navy tracking Russian spy vessel – Detaljer om Natos Baltic Sentry och brittiskt flygstöd.
- SVT Nyheter (2025-01-07): Ryska fartyg cirkulerar i Kattegatt – Kontext kring ökad övervakning efter kabelbrott.
- Aftonbladet (2025-01-26): Ryska fartyg cirkulerar i Kattegatt – Analys av Natos oro och Yantars historik.
- Wikipedia (2025-01-24): Russian research vessel Yantar – Tekniska specifikationer och globala operationer.
FAKTA
Allmän fakta om det ryska fartyget Yantar
Yantar (Янтарь, ”Bärnsten”) är ett ryskt specialfartyg som officiellt klassificeras som ett oceanografiskt forskningsfartyg men betraktas internationellt som en spionfartyg under ryska flottans huvuddirektorat för undervattensforskning (GUGI). Här är nyckelinformation om dess design, kapacitet och aktiviteter:
Tekniska specifikationer
- Klass och typ: Projekt 22010, designat som ett underrättelsefartyg med fokus på djupvattenoperationer.
- Storlek:
- Längd: 107,8 meter
- Bredd: 17,2 meter
- Deplacement: 5 736 ton (full last).
- Prestanda:
- Maxhastighet: 15 knop (28 km/h)
- Räckvidd: 8 000 nautiska mil
- Uthållighet: 60 dagar till havs.
- Bemannning: 60 personer, inklusive specialister för undervattensoperationer.
- Helikopterplatta: Utrustad för en helikopter, vilket underlättar transport och övervakning.
Operativa förmågor
- Moderskepp för miniubåtar: Kan bära och deployera Rus-klass och Konsul-klass miniubåtar som når djup upp till 6 000 meter. Dessa kan användas för att kartlägga, avlyssna eller skära undervattenskablar.
- Sensorer och utrustning:
- Avancerad sonar och robotar för havsbottenkartläggning.
- Kommunikationsutrustning för att samla signaler från undervattensinfrastruktur.
- Flexibilitet: Kan agera både som forskningsfartyg och militärt plattform, vilket ger Ryssland ”trovärdig förnekelse”.
Historiska aktiviteter och kontroverser
- Kabelövervakning:
- 2015 observerades Yantar nära Guantánamo Bay, Kuba, och vid norska kusten, misstänkt för att kartlägga kommunikationskablar.
- 2021 stannade fartyget mellan AEConnect-1 och Celtic Norse-kablar utanför Irland, vilket väckte farhågor om sabotage.
- Uppdrag i konfliktzoner:
- 2017 återfanns Yantar i östra Medelhavet för att hämta utrustning från kraschade ryska stridsflygplan (Su-33 och MiG-29) vid Syriens kust.
- 2024 eskorterades fartyget bort från irländska vatten efter misstänkt spionage nära Microsoft- och Google-kablar.
- Sök- och räddningsuppdrag:
- 2017 deltog Yantar i sökandet efter den argentinska ubåten ARA San Juan.
Senaste händelser (2024–2025)
- Konfrontation med Storbritannien:
- I november 2024 upptäcktes Yantar i brittiska ekonomiska zonen där det misstänktes kartlägga undervattensinfrastruktur. En brittisk atomubåt av Astute-klassen dök upp nära fartyget för att visa övervakning.
- Januari 2025 spårades Yantar återigen nära Cornwall, eskorterad av fregatten HMS Somerset och patrullfartyget HMS Tyne.
- NATO:s oro:
- Yantars närvaro i Östersjön och Nordsjön har kopplats till flera skador på kablar, inklusive en incident med tankfartyget Eagle S i december 2024.
- Operationen Baltic Sentry lanserades av NATO för att skydda kritisk infrastruktur.
Systerfartyg och framtida planer
- Almaz: Ytterligare ett Projekt 22010-fartyg, under konstruktion sedan 2016 men försenat på grund av sanktioner.
- Vice-Admiral Burilichev: Tredje fartyget i serien, döpt efter en tidigare GUGI-chef, påbörjat 2021.
Internationella reaktioner
- Storbritannien: Försvarsministern John Healey varnade öppet Ryssland med orden: ”Vi ser er, vi vet vad ni gör”.
- Norge: 2023 dokumenterade norska kustbevakningen hur Yantar ”förföljde” forskningsfartyget RV Kronprins Haakon i 16,5 timmar.
Yantars dualistiska roll som forskningsfartyg och spionplattform illustrerar Rysslands strategi att kombinera civila och militära resurser för underrättelseverksamhet. Dess globala rörelser fortsätter att vara en central punkt i säkerhetspolitiska diskussioner, särskilt i ljuset av ökade sabotage mot undervattensinfrastruktur.