I Sverige bedrivs kalhyggesbruk på 97 procent av den brukade skogsarealen. Skogen skulle kunna göra betydligt större klimatnytta än idag, enligt den senaste forskningen, detta skriver DN. Flera nyckelåtgärder pekas ut, varav en är att minska avverkningarna.
Markku Rummukainen, professor i klimatologi vid Lunds universitet, betonar vikten av att tydliggöra skogens roll för att uppnå klimatmålen. I en ny rapport sammanfattar han hur skogsbruket påverkar klimatet och vilka åtgärder som kan förstärka skogens klimatnytta.
Enligt nyare forskning fortsätter äldre skogar att lagra in kol långt efter den gängse avverkningsåldern. Skogen fungerar som en kolsänka genom att ta upp kol från atmosfären. Trots detta minskar den svenska skogens nettoinlagring av kol, främst på grund av ökad avverkning och sämre tillväxt hos träden.
För att uppfylla EU:s klimatmål behöver Sverige öka skogens kolsänka med 4 miljoner ton till år 2030 jämfört med snittvärdet 2016-2018. Det mest effektiva sättet att uppnå detta är att minska avverkningarna och förlänga omloppstiden för träden.
Markku Rummukainen framhåller också att en större andel av träråvaran bör användas till långlivade produkter, som byggnadsmaterial, istället för kortlivade produkter som papperskartonger. Detta skulle öka skogens klimatnytta avsevärt.
Det finns en utbredd missuppfattning att äldre skogar inte är effektiva kolsänkor, men forskning visar att de fortsätter att lagra in kol i ytterligare minst 100 år. Att förlänga omloppstiden för trädens avverkning med 10-30 år skulle ge en betydande klimatnytta.
För att förstärka skogens kolsänka bör skogsbruket också minska gallring och satsa mer på hyggesfritt skogsbruk. Detta skulle leda till mer sågtimmer och långlivade produkter som fortsätter att binda kol över tid.
Den så kallade substitutionsnyttan, där träråvara ersätter fossila bränslen eller material som stål och betong, har ofta överskattats. Ny forskning visar att denna effekt inte kan kompensera för den negativa klimateffekten av avverkning på kolsänkan, särskilt på kort och medellång sikt.
