En slags kapplöpning pågår mellan de nordiska länderna när det gäller utvecklingen av kvantdatorer. Danmark startade sin satsning förra året, medan Sverige har hållit på i drygt sex år. Danskarna lägger dock dubbelt så mycket pengar som Sverige på projektet, så de lär hinna ikapp, enligt Per Delsing, professor i fysik vid Chalmers tekniska högskola. Trots konkurrensen samarbetar länderna också mycket inom området.
En kvantdator använder kvantmekanik för att göra flera beräkningar samtidigt och kan utföra beräkningar som en vanlig dator inte klarar av. Kvantdatorn som byggs i Köpenhamn kommer att ha 25 kvantbitar, lika många som redan finns i en kvantdator i Sverige. Per Delsing menar att den svenska kvantdatorn bara behöver trimmas lite innan den fungerar.
Kvantbitar är känsliga för vibrationer, ljus och värme för att inte tappa sin kvantinformation. I den danska kvantdatorn används supraledande material som kräver extremt låga temperaturer, under -272 grader Celsius, för att fungera.
Forskarna hoppas att kvantdatorer ska kunna användas inom olika områden, som läkemedelsutveckling, logistik och för att skynda på den gröna omställningen. Det kommer dock ta tid innan kvantdatorer gör nytta för samhället, men Per Delsing är övertygad om att vi kommer att komma dit.
