Enligt EU:s militära topp, general Robert Brieger, kan en internationell styrka på uppemot 100 000 soldater skickas till Ukraina om en vapenvila mellan Ryssland och Ukraina träder i kraft. Trots att planen ännu är teoretisk, betonar Brieger att den kan bli verklighet om politisk enighet inom EU uppnås. Detta sker mot bakgrund av Donald Trumps ökade press på Europa att ta större ansvar för konfliktens avslutande .
1. EU:s plan: Fredsbevarande styrkor med mandat att använda vapen
General Brieger, chef för EU:s militära kommitté (EUMC), framhöll att en framtida EU-styrka skulle behöva mandat för att upprätthålla vapenvilan med vapen och luftstöd. Styrkan, som skulle bestå av soldater från flera EU-länder, tros kunna omfatta ett ”högt femsiffrigt antal” – troligtvis uppemot 100 000 personer. Syftet är att skapa en buffertzon och övervaka eventuella fredsavtal, men Brieger understryker att detta kräver politisk enighet inom EU .
2. Rysslands motstånd och risk för eskalering
Ryssland har redan avvisat idén om fredsbevarande styrkor från NATO eller EU. Maria Zakharova, talesperson för ryska utrikesdepartementet, varnade för att en sådan insats skulle kunna ”orsaka en okontrollerbar eskalering” . Kreml anser att en internationell närvaro skulle underminera dess inflytande i de ockuperade områdena, som Donetsk och Luhansk, där Ryssland kräver full kontroll som del av eventuella fredsvillkor .
3. Trumps roll och Europas utmaningar
Donald Trump har ökat pressen på EU att lösa konflikten, samtidigt som han hotat Ryssland med nya sanktioner om kriget fortsätter. Hans utspel har skapat en paradox: å ena sidan ökar det hoppet om en snabb lösning, å andra sidan minskar det amerikanska stödet till Ukraina, vilket tvingar EU att agera . Enligt undersökningar från Yougov sjunker dessutom stödet för Ukraina i flera västeuropeiska länder, med en ökad vilja till förhandlingar – även om det innebär territoriella eftergifter .
4. Logistik och politiska hinder
Trots EU:s ambitioner finns flera utmaningar:
- Resurser: EU har redan utbildat 40 000 ukrainska soldater och levererat vapen, men en fredsstyrka skulle kräva betydligt mer personal och utrustning .
- Neutrala länder: Österrike och andra neutrala EU-medlemmar har redan förklarat att de inte kommer att bidra med stridande trupper, vilket begränsar sammanhållningen .
- Rysk motoffensiv: Enligt Brieger är Rysslands armé fortfarande kapabel att utföra begränsade offensiver, vilket kan hota en eventuell vapenvila .
5. Historiska paralleller och framtidsutsikter
Planen påminner om tidigare fredsinsatser som FN:s i forna Jugoslavien, men Ukraina-konflikten är unik på grund av dess omfattning och Rysslands direktinblandning. För EU innebär detta en test av dess geopolitiska mognad – enligt Brieger måste Europa ”ta större ansvar” för sin egen säkerhet, särskilt om USA drar tillbaka stödet .
Slutsats
EU:s överväganden om en massiv fredsstyrka till Ukraina speglar både desperationen över krigets långvarighet och en vilja att visa globalt ledarskap. Men utan Rysslands godkännande och enad europeisk vilja riskerar planen att förbli en teoretisk övning. Framtiden avgörs nu av politisk mod, resurser – och Putins nästa drag.
Källor
- Dagens.se (2025-01-27): ”Internationella styrkor kan skickas till Ukraina” .
- TV4 (2025-01-27): ”Brieger öppnar för internationella EU-styrkor till Ukraina” .
- SVT Nyheter (2025-01-23): ”Ryssland: Nej till fredsbevarande styrkor” .
- ORF.at (2024-04-22): ”EU-Staaten planen weitere Luftabwehrsysteme für Ukraine” .
- MarcusOscarsson.se (2025-01-20): ”Putin har bestämt sig om kriget – gäller hela 2025” .
- Kleine Zeitung (2024-04-04): ”Brieger: Russischer Angriff auf EU-Land unwahrscheinlich” .
- Dagens PS (2024-12-27): ”Ryskt nej till vapenvila – lägre stöd för Ukraina” .
- DW (2025): ”EU military chief doubts Ukraine’s ability to restore territory” .
Taggar
Ukraina #EU #FredsbevarandeStyrkor #Vapenvila #Geopolitik #RobertBrieger #Ryssland #NATO #Säkerhetspolitik #Trump