Dokumentären från NewsNation tar oss med på en arkeologisk resa i Egypten, där vi får se spännande platser och monument. Här nedan har redaktionen sammanställt en beskrivning av de objekt som besöks.
Observera att alternativa teorier än de etablerade diskuteras i dokumentären om hur dessa monument byggdes.
Längre ner i artikeln beskrivs hur dessa monument byggdes av den etablerade vetenskapen.

Grand Egyptian Museum (GEM) i Giza, Egypten! Detta museum är verkligen en storartad hyllning till egyptisk historia och kultur, och med över 100 000 artefakter är det en av de mest omfattande samlingarna av artefakter från en enda civilisation i världen på en yta av 81,000 m².

Museet har varit under konstruktion i 20 år och är beläget nära de ikoniska pyramiderna i Giza. Trots att hela museet ännu inte är helt öppet, har de 12 nya gallerierna som nu visas redan fått fantastiska recensioner.

Här är några av höjdpunkterna:

Innovativ design: Museets arkitektur är modern och spektakulär, vilket skapar en perfekt ram för de antika artefakterna.

Tutankhamuns samling: För första gången visas alla föremål som hittades i faraonens grav tillsammans på ett och samma ställe.

Stenstatyer och monument: Gigantiska statyer, inklusive en enorm staty av Ramses II, är några av de mest imponerande utställningarna.

7000 års historia: Gallerierna erbjuder en tidsresa genom antikens Egypten, från det tidiga kungariket till den grekisk-romerska perioden.

• 1:06 Den stora pyramiden i Giza:
  • Byggd: Cirka 2580–2560 f.Kr. under fjärde dynastin för farao Cheops (Khufu).
  • Höjd: Ursprungligen 146,6 meter, nu 138,8 meter på grund av erosion och förlust av toppstenen.
  • Material: Huvudsakligen kalksten, med inre kammare av granit.
  • Betydelse: Ett arkitektoniskt underverk och en symbol för det forntida Egyptens makt och ingenjörskonst. Den var den högsta byggnaden i världen i över 3 800 år.
  • Intressant fakta: Pyramiden är orienterad mot de fyra väderstrecken med anmärkningsvärd precision. Den består av uppskattningsvis 2,3 miljoner stenblock, varav vissa väger upp till 80 ton. Inuti finns tre huvudkammare: drottningens kammare, kungens kammare och en oavslutad underjordisk kammare.
  • Idag: En av världens mest besökta turistattraktioner.
    
• 12:15 Sfinxen:
  • Byggd: Troligen under farao Khafres regeringstid (ca 2558–2532 f.Kr.).
  • Storlek: 73 meter lång, 20 meter hög.
  • Material: Uthuggen ur en enda kalkstensklippa.
  • Betydelse: En mystisk symbol för det forntida Egypten, möjligen en väktare av Gizaplatån. Dess exakta syfte och betydelse är fortfarande ett mysterium.
  • Intressant fakta: Sfinxens näsa saknas, och det finns många teorier om hur den försvann. Genom århundradena har Sfinxen begravts i sand upp till halsen och sedan grävts fram igen.
  • Idag: Ett ikoniskt monument och en populär turistattraktion.
    
• 12:35 Saqqara necropolis:
  • Användningstid: Från första dynastin (ca 3150 f.Kr.) till den koptiska perioden (ca 395–641 e.Kr.).
  • Storlek: Cirka 7 km lång och 1,5 km bred.
  • Betydelse: En av de viktigaste och äldsta begravningsplatserna i Egypten, som visar utvecklingen av gravarkitektur från mastabor till pyramider.
  • Viktiga monument:
    • Djosers trappstegspyramid: Den äldsta kända monumentala stenbyggnaden i Egypten, byggd under tredje dynastin (ca 2670 f.Kr.).
    • Userkafs pyramid: Femte dynastin (ca 2494–2487 f.Kr.).
    • Unas pyramid: Femte dynastin, känd för sina pyramidtexter, en samling besvärjelser och ritualer.
    • Teti pyramid: Sjätte dynastin.
    • Många mastabor: Rikt dekorerade gravmonument för adelsmän och ämbetsmän.
  • Idag: En viktig arkeologisk plats och ett UNESCO-världsarv.
    
• 15:18 El Lahun-pyramiden:
  • Byggd: Cirka 1897–1878 f.Kr. för farao Senusret II under tolfte dynastin.
  • Höjd: Ursprungligen 48 meter, nu cirka 40 meter.
  • Material: Lertegel med en yttre beklädnad av kalksten (mestadels borta).
  • Betydelse: Ett exempel på en pyramid byggd med en kärna av lertegel, en teknik som blev vanligare under Mellersta riket.
  • Intressant fakta: Pyramiden har en ovanlig ingång på södra sidan istället för den traditionella norra sidan. Runt pyramiden finns en muromgärdad stad som hyste de arbetare som byggde pyramiden.
  • Idag: Inte lika välbevarad som pyramiderna i Giza, men ändå en viktig historisk plats.
    
• 16:26 Osiris tempel:
  • Plats: Abydos, en av de äldsta städerna i det forntida Egypten.
  • Gud: Osiris, dödsrikets, återfödelsens och jordbrukets gud.
  • Betydelse: Ett av de viktigaste templen i det forntida Egypten, en central plats för dyrkan av Osiris och en viktig pilgrimsfärdsort.
  • Historik: Tempel har funnits på platsen sedan tidig dynastisk tid, men det mest kända templet byggdes av Seti I och hans son Ramses II under nittonde dynastin (ca 1290–1213 f.Kr.).
  • Intressant fakta: Templet innehåller en ”kungalista” som nämner namnen på många faraoner från Menes till Seti I. Bakom templet finns en unik struktur kallad Osireion, som kan ha symboliserat Osiris grav.
  • Idag: En viktig arkeologisk plats och ett populärt turistmål.
    
• 17:22 Denderatemplet:
  • Plats: Dendera, på Nilens västra strand norr om Luxor.
  • Gudinna: Hathor, kärlekens, glädjens, musikens och dansens gudinna.
  • Byggtid: Huvudsakligen under den ptolemaiska och romerska perioden (ca 332 f.Kr. – 395 e.Kr.).
  • Betydelse: Ett av de bäst bevarade och mest kompletta tempelkomplexen i Egypten.
  • Intressant fakta:
    • Astronomiska tak: Taket i den stora hypostylhallen är dekorerat med astronomiska scener, inklusive en zodiak (Denderazodiaken, nu i Louvren).
    • Kryptor: Templet har 14 underjordiska kryptor, varav några är dekorerade med reliefer.
    • Helig sjö: En rektangulär sjö där prästerna utförde rituella reningar.
    • Tak kapell: På taket finns flera kapell, bland annat ett tillägnat Osiris.
  • Idag: Ett fantastiskt exempel på senegyptisk tempelarkitektur.
    
• 20:30 Konungarnas dal:
  • Plats: På Nilens västra strand mittemot Luxor.
  • Användningstid: Nya riket (ca 1539–1075 f.Kr.).
  • Betydelse: Den främsta begravningsplatsen för faraoner och mäktiga adelsmän under Egyptens storhetstid.
  • Gravar: Över 60 gravar har hittats, varav de mest kända är:
    • Tutankhamon (KV62): Upptäckt 1922 av Howard Carter, den enda faraograven som hittats nästan intakt.
    • Ramses VI (KV9): Känd för sina välbevarade astronomiska tak.
    • Thutmosis III (KV34): En av de största och mest komplexa gravarna i dalen.
    • Seti I (KV17): Anses vara en av de vackraste gravarna med sina färgglada reliefer.
  • Intressant fakta: Gravarna var ursprungligen dolda och förseglade för att skydda dem från gravplundrare. Trots detta plundrades de flesta gravar i antiken.
  • Idag: Ett UNESCO-världsarv och en av Egyptens mest besökta platser.
    
• 31:32 Karnaktemplet:
  • Plats: Luxor, på Nilens östra strand.
  • Gudar: Huvudsakligen Amon-Ra, men även Mut, Khonsu och andra gudar.
  • Byggtid: Utvecklades under mer än 2000 år, från Mellersta riket till den ptolemaiska perioden (ca 2055 f.Kr. – 30 f.Kr.).
  • Storlek: Det största religiösa komplexet i det forntida Egypten, täcker en yta på över 2 kvadratkilometer.
  • Betydelse: Det viktigaste religiösa centret i Egypten under Nya riket, en plats för stora festivaler och ceremonier.
  • Viktiga delar:
    • Den stora hypostylhallen: En enorm hall med 134 massiva kolonner, varav de största är 23 meter höga.
    • Amon-Ras tempel: Det största templet i komplexet, tillägnat huvudguden Amon-Ra.
    • Den heliga sjön: Användes för rituella reningar och båtprocessioner.
    • Avenyer med sfinxer: Leder fram till templet från olika håll.
    • Obelisker: Flera obelisker restes av olika faraoner, bland annat Hatshepsut och Thutmosis I.
  • Idag: Ett imponerande och överväldigande tempelkomplex som ger en inblick i det forntida Egyptens religion och arkitektur.
    
• 35:15 Edfu, Horustemplet:
  • Plats: Edfu, på Nilens västra strand mellan Luxor och Aswan.
  • Gud: Horus, falkguden, himlens och kungamaktens gud.
  • Byggtid: Ptolemaiska perioden (237–57 f.Kr.).
  • Betydelse: Ett av de bäst bevarade templen i Egypten, ger en mycket god bild av hur ett ptolemaisk tempel såg ut och fungerade.
  • Intressant fakta:
    • Intakt: Templet är nästan helt intakt, inklusive taket, vilket är ovanligt för egyptiska tempel.
    • Inskriptioner: Väggarna är täckta med omfattande inskriptioner och reliefer som ger information om tempelkulten, mytologi och ritualer.
    • Nilometer: En struktur för att mäta Nilens vattenstånd finns i närheten.
    • Födelsehus (Mammisi): Ett mindre tempel framför huvudtemplet där Horus gudomliga födelse firades.
  • Idag: Ett fantastiskt exempel på ptolemaisk arkitektur och ett måste för alla som är intresserade av det forntida Egypten.
    
• 39:22 Kom Ombo-templet:
  • Plats: Kom Ombo, på Nilens östra strand norr om Aswan.
  • Gudar: Ett ovanligt dubbeltempel tillägnat:
    • Sobek: Krokodilguden, associerad med fertilitet och Nilen.
    • Haroeris: En form av Horus (Horus den äldre), falkguden.
  • Byggtid: Huvudsakligen under den ptolemaiska perioden (ca 180–47 f.Kr.), med tillägg under romersk tid.
  • Betydelse: Unikt på grund av sin dubbla dedikation, vilket återspeglas i templets symmetriska planlösning med dubbla ingångar, hallar och helgedomar.
  • Intressant fakta:
    • Medicinska instrument: På en vägg finns avbildningar av vad som tros vara kirurgiska instrument, vilket tyder på att templet kan ha haft en medicinsk funktion.
    • Mumifierade krokodiler: Ett antal mumifierade krokodiler har hittats i närheten och visas nu i ett museum bredvid templet.
    • Kalendrar: Olika kalendrar, bland annat en civil och en liturgisk, finns avbildade på väggarna.
  • Idag: Ett fascinerande tempel med en unik historia och arkitektur.
    
• 40:20 Den ofullbordade obelisken i Aswan:
  • Plats: Ett antikt stenbrott i Aswan.
  • Storlek: Skulle ha blivit cirka 42 meter hög och vägt över 1200 ton, den största kända antika obelisken.
  • Material: Röd granit.
  • Betydelse: Ger värdefull insikt i de antika egyptiernas tekniker för att hugga ut och resa obelisker.
  • Intressant fakta: Obelisken övergavs på grund av sprickor i stenen. Om den hade fullbordats skulle den ha varit nästan en tredjedel större än någon annan egyptisk obelisk. Man kan se märken efter verktygen som användes och hur arbetarna försökte rädda obelisken efter att sprickorna upptäcktes.
  • Idag: En imponerande påminnelse om de antika egyptiernas ambition och ingenjörskonst.
    
• 45:35 Elefantine:
  • Plats: En ö i Nilen vid Aswan, mittemot staden.
  • Betydelse: En viktig strategisk och religiös plats under hela Egyptens historia. Namnet kommer troligen från öns form, som liknar en elefant, eller från handeln med elfenben.
  • Historik: Bebodd sedan fördynastisk tid (före ca 3150 f.Kr.). Var en viktig gränsstad och handelsplats i södra Egypten.
  • Viktiga platser:
    • Tempelruiner: Rester av tempel tillägnade gudar som Khnum, Satis och Anuket.
    • Nilometrar: Två nilometrar, en trappa och en brunn, användes för att mäta Nilens årliga översvämning.
    • Aswan Museum: Har fynd från Elefantine och omgivningarna.
    • Arkeologisk plats: Utgrävningar pågår fortfarande och avslöjar mer om öns historia.
  • Idag: En intressant plats för att utforska ruiner och lära sig om det forntida Egyptens södra gräns.
    
• 47:53 Egyptiska museet i Kairo:
  • Plats: Ursprungligen i centrala Kairo vid Tahrirtorget. Ett nytt museum, Grand Egyptian Museum (GEM), håller på att byggas nära pyramiderna i Giza.
  • Samling: Världens största samling av forntida egyptiska antikviteter, över 120 000 föremål.
  • Betydelse: Ett av världens viktigaste museer för egyptisk konst och arkeologi.
  • Höjdpunkter (i det gamla museet):
    • Tutankhamons skatter: Den gyllene masken, sarkofagen, smycken och andra föremål från Tutankhamons grav.
    • Kungliga mumier: Ett rum med mumier av faraoner som Ramses II och Seti I.
    • Statyer: En enorm samling statyer, från kolossala avbildningar av faraoner till mindre statyetter.
    • Sarkofager: Många rikt dekorerade sarkofager av sten och trä.
    • Föremål från vardagslivet: Verktyg, möbler, kläder och andra föremål som ger inblick i de antika egyptiernas liv.
  • Grand Egyptian Museum (GEM):
    • Kommer att bli världens största arkeologiska museum.
    • Kommer att visa hela Tutankhamons gravsamling, över 5000 föremål, för första gången.
    • Modern design och interaktiva utställningar.
    • Planeras att öppna fullt ut under 2024.
  • Idag: Det gamla museet är fortfarande öppet, men många föremål har flyttats till GEM. Båda museerna är värda ett besök för alla som är intresserade av det forntida Egypten.

Generella byggtekniker och verktyg:

• Stenbrytning:
  • Verktyg: Koppar- och bronsmejslar, dolerithammare (en hård bergart), träkilar, hävstänger.
  • Metod: Man slog mejslar i berget för att skapa sprickor. Sedan slog man in träkilar i sprickorna och blötte dem med vatten. Träet expanderade och spräckte stenen.
• Transport:
  • Verktyg: Slädar, rullar (troligen av trä), rep, ramper, djur (oxar), båtar (för transport på Nilen).
  • Metod: Stenblock drogs på slädar över marken, antingen direkt på sanden eller på rullar. Man tror att man använde vatten eller lera för att minska friktionen. Ramper av tegel och jord användes för att höja stenblocken till högre nivåer.
• Bearbetning och placering av sten:
  • Verktyg: Koppar- och bronsmejslar, sågar, borrar, hammare, slipstenar, lod, vinkelhakar.
  • Metod: Stenblocken bearbetades till rätt form med mejslar och sågar. Man använde lod och vinkelhakar för att kontrollera att ytorna var plana och vinklarna räta. Stenblocken lyftes på plats med hjälp av hävstänger, ramper och rep. Man tror att man använde fin sand eller lera som murbruk i vissa fall, men ofta passades stenarna ihop så exakt att inget murbruk behövdes.
• Tegeltillverkning (för pyramider som El Lahun):
  • Material: Nilslam, sand, hackad halm.
  • Verktyg: Träformar, spadar.
  • Metod: Lera blandades med sand och halm och pressades ner i träformar. Tegelstenarna fick sedan torka i solen.

Byggtekniker som användes

• Den stora pyramiden i Giza:
  • Material: Huvudsakligen kalksten från lokala stenbrott, finare kalksten från Tura (på andra sidan Nilen) för den yttre beklädnaden, granit från Aswan för inre kammare.
  • Byggteknik: En kombination av ramper och hävstänger användes troligen för att lyfta stenblocken. Det finns olika teorier om rampkonstruktionen: en lång rak ramp, en spiralramp runt pyramiden eller en kombination av båda. En inre ramp kan också ha använts.
  • Specialverktyg: Förutom de generella verktygen kan specialverktyg som stora vinkelhakar och precisionsinstrument ha använts för att säkerställa pyramidens exakta geometri och orientering.
  • Man uppskattar att pyramiden byggdes på 20-30 år med en permanent arbetsstyrka som var avlönade på ca 20-30 000 personer och upp till 50 000 beroende på vilken tid på säsongen.
    
• Sfinxen:
  • Material: Uthuggen ur en naturlig kalkstensklippa.
  • Byggteknik: Man högg ut Sfinxen ur den omgivande berggrunden, började uppifrån och arbetade sig nedåt. Mindre stenblock avlägsnades med mejslar och hammare, medan större block kan ha spräckts med träkilar.
  • Specialverktyg: Förutom vanliga mejslar och hammare kan finare verktyg ha använts för att skulptera detaljerna i Sfinxens ansikte.
    
• Saqqara (trappstegspyramiden):
  • Material: Kalksten.
  • Byggteknik: Djosers trappstegspyramid började som en mastaba (en rektangulär gravbyggnad) och byggdes sedan ut i flera steg för att skapa den trappstegsformade pyramiden. Den byggdes i sektioner, där man staplade stenblock på varandra i en lutande vinkel inåt.
  • Specialverktyg: Eftersom detta är den äldsta kända monumentala stenbyggnaden i Egypten användes troligen enklare verktyg än vid senare pyramider.
    
• El Lahun-pyramiden:
  • Material: En kärna av lertegel, med en yttre beklädnad av kalksten (mestadels borta).
  • Byggteknik: En radiell struktur av stenmurar byggdes först och utrymmet mellan murarna fylldes med lertegel. Detta var en snabbare och billigare byggmetod än att använda massiva stenblock.
  • Specialverktyg: Tegelformar av trä var nödvändiga för att tillverka de miljontals lertegelstenar som användes.
    
• Osiris tempel, Denderatemplet, Karnaktemplet, Edfu (Horustemplet), Kom Ombo-templet:
  • Material: Sandsten var det vanligaste materialet för tempel under Nya riket och senare perioder. Granit, kalksten och andra stenarter användes också för vissa element.
  • Byggteknik: Tempel byggdes i sektioner, ofta under flera faraoners regeringstid. Väggarna och kolonnerna rests av stora uthuggna sandstens block, som ofta var dekorerade med reliefer och hieroglyfer efter att ha satts på plats. Taken bestod vanligen av massiva stenplattor.
  • Specialverktyg: Förutom de generella stenbearbetningsverktygen användes troligen specialverktyg för att rista de intrikata relieferna och hieroglyferna. Målarpenslar och pigment användes för att måla relieferna i klara färger (mycket av färgen har bleknat bort med tiden).
    
• Konungarnas dal:
  • Material: Gravarna höggs ut ur kalkstensklipporna.
  • Byggteknik: Man började med att hugga ut en ingång och sedan grävde man sig in i berget för att skapa korridorer och kammare. Väggarna slätades ut och dekorerades med reliefer och målningar.
  • Specialverktyg: Förutom mejslar och hammare användes troligen lampor (oljelampor eller facklor) för att lysa upp de mörka gravkamrarna under arbetet.
    
• Den ofullbordade obelisken i Aswan:
  • Material: Röd granit.
  • Byggteknik: Obelisken höggs ut direkt ur berggrunden i ett horisontellt läge. Man skapade diken runt obelisken och bearbetade den sedan med dolerithammare och mejslar. Undersidan skulle frigöras genom att man grävde tunnlar under den och gradvis avlägsnade stöd av sten.
  • Specialverktyg: Stora dolerithammare var avgörande för att bearbeta den hårda graniten. Man kan fortfarande se märken efter dessa verktyg på den ofullbordade obelisken.
    
• Elefantine:
  • Material: Beroende på byggnadsverk: sten, lertegel, trä.
  • Byggteknik: Byggteknikerna varierade beroende på typen av byggnad. Tempel byggdes av sten, medan bostadshus ofta byggdes av lertegel. Nilometern krävde noggrann mätning och konstruktion.
  • Specialverktyg: Förutom vanliga byggnadsverktyg kan specialverktyg ha använts för att konstruera nilometern och för att tillverka föremål av elfenben och andra material som handlades på ön.
    
• Egyptiska museet i Kairo (och GEM):
  • Material: Det gamla museet är en nyklassicistisk byggnad byggd av tegel, sten och betong. Grand Egyptian Museum (GEM) är en modern byggnad som använder betong, stål och glas.
  • Byggteknik: Moderna byggtekniker användes för båda museerna.
  • Specialverktyg: Moderna byggverktyg och maskiner användes, inklusive kranar, grävmaskiner och betongblandare.

Den stora pyramiden i Giza, hur byggdes den och varför?

Den stora pyramiden i Giza är ett av världens mest ikoniska byggnadsverk och den enda kvarvarande av antikens sju underverk. Den byggdes som en grav för farao Cheops (Khufu), som regerade under Egyptens fjärde dynasti, omkring 2580–2560 f.Kr.

Hur byggdes den?

Byggandet av den stora pyramiden var en enorm ingenjörsmässig bedrift, och trots att vi har en ganska god uppfattning om hur den byggdes, finns det fortfarande vissa oklarheter och debatter bland forskare. Här är de viktigaste aspekterna av dess konstruktion:

1. Planering och förberedelse:
   • Platsval: Pyramiden byggdes på Gizaplatån, ett område med stabil berggrund som kunde bära den enorma tyngden.
   • Orientering: Pyramiden är anmärkningsvärt exakt orienterad mot de fyra väderstrecken, vilket tyder på avancerad kunskap om astronomi och lantmäteri.
   • Planering: Man tror att arkitekter och ingenjörer noggrant planerade pyramidens design och konstruktion, och skapade ritningar och modeller.
2. Stenbrytning och transport:
   • Kalksten: De flesta stenblocken till pyramiden kom från lokala stenbrott på Gizaplatån. Den finare vita kalkstenen som användes för den yttre beklädnaden kom från Tura, på andra sidan Nilen.
   • Granit: Granit, som användes för vissa inre kammare och sarkofagen, transporterades från Aswan, cirka 800 km söderut, på båtar längs Nilen.
   • Verktyg: Stenblocken bröts loss med hjälp av kopparmejslar, dolerithammare och träkilar.
   • Transport: Stenblocken drogs sedan på slädar över marken, troligen med hjälp av vatten eller lera för att minska friktionen. Rullar av trä kan också ha använts.
3. Rampteorier:
   • En av de största frågorna är hur de tunga stenblocken lyftes till pyramidens högre nivåer. Den vanligaste teorin är att man använde ramper gjorda av tegel, jord och sten.
   • Rak ramp: En teori är att en lång, rak ramp byggdes på en sida av pyramiden och förlängdes allt eftersom pyramiden blev högre.
   • Spiralramp: En annan teori är att en ramp spirallade runt pyramidens utsida.
   • Intern ramp: En mer recent teori föreslår att en intern ramp kan ha byggts inuti pyramiden. Denna ramp ska ha varit ca 7-9 meter bred och legat ca 15-20 meter innanför pyramidens ytterväggar.
   • Kombination: Det är också möjligt att man använde en kombination av olika ramper.
4. Placering av stenblocken:
   • Stenblocken lyftes troligen på plats med hjälp av hävstänger, rep och kanske någon form av lyftanordningar.
   • De yttre stenarna var mycket noggrant huggna och passades ihop så exakt att inget murbruk behövdes.
5. Arbetsstyrkan:
   • Tidigare trodde man att pyramiden byggdes av slavar, men den nuvarande uppfattningen är att den byggdes av en stor arbetsstyrka av avlönade arbetare.
   • Arbetarna var troligen organiserade i lag och kan ha varit specialiserade på olika uppgifter, som stenbrytning, transport eller stenbearbetning.
   • Man tror att arbetsstyrkan varierade i storlek beroende på säsong och kan ha uppgått till tiotusentals personer.
   • Arbetarna bodde troligen i tillfälliga byar nära byggarbetsplatsen och fick mat, husrum och andra förnödenheter.

Varför byggdes den?

Den stora pyramiden byggdes som en grav för farao Cheops. I det forntida Egypten trodde man på ett liv efter döden, och faraonerna, som ansågs vara gudomliga härskare, förberedde sig för sin resa till underjorden genom att bygga storslagna gravar.

• Faraos odödlighet: Pyramiden var avsedd att vara en plats där faraos ka (livskraft) och ba (själ) kunde leva vidare efter döden.
• Religiös betydelse: Pyramidens form kan ha haft en symbolisk betydelse, möjligen representerande den urhög som enligt egyptisk mytologi steg upp ur urvattnet vid världens skapelse eller solens strålar.
• Maktmanifestation: Den stora pyramidens enorma storlek och komplexitet var också en demonstration av faraos makt och rikedom, och den egyptiska statens organisatoriska förmåga.
• Förvaring av gravgods: Pyramiden innehöll gravkammare och andra rum där faraos kropp och de föremål han behövde i livet efter döden placerades. Dessa inkluderade möbler, smycken, mat och andra värdesaker. Även om Cheops gravkammare plundrades i antiken vet vi från andra faraoners gravar att de kunde innehålla enorma rikedomar.

Sammanfattningsvis:

Den stora pyramiden i Giza var ett monumentalt byggnadsprojekt som krävde enorma resurser och en stor arbetsstyrka. Den byggdes som en grav för farao Cheops och var avsedd att säkerställa hans odödlighet och välstånd i livet efter döden. Pyramidens storlek och komplexitet var också en demonstration av faraos makt och den egyptiska civilisationens tekniska och organisatoriska förmåga.

Även om vi har en ganska god förståelse för hur pyramiden byggdes, finns det fortfarande många frågor som forskare och arkeologer fortsätter att utforska. Den stora pyramiden förblir ett fascinerande och inspirerande monument som vittnar om de antika egyptiernas ingenjörskonst och ambitioner.

Hur många arbetare jobbade med projektet och hur lång tid tog det?

Antalet arbetare som var involverade i byggandet av den stora pyramiden i Giza och den tid det tog att färdigställa den är fortfarande föremål för debatt bland forskare. Det finns inga exakta uppgifter bevarade från den tiden, så uppskattningarna baseras på arkeologiska fynd, jämförelser med andra byggprojekt och beräkningar av arbetsinsatsen.

Antal arbetare:

• Herodotos uppgifter: Den grekiske historikern Herodotos, som besökte Egypten på 400-talet f.Kr. (ca 2000 år efter pyramidens uppförande), påstod att 100 000 man arbetade på pyramiden i 20 år. Dessa siffror anses dock vara kraftigt överdrivna av moderna forskare.
• Moderna uppskattningar:
  • 20 000–30 000: Många egyptologer anser att en permanent arbetsstyrka på runt 20 000 till 30 000 arbetare är en rimlig uppskattning. Denna siffra inkluderar stenbrottsarbetare, transportörer, stenhuggare, murare, hantverkare och stödpersonal (till exempel de som lagade mat och tillverkade verktyg).
  • Säsongsvariationer: Det är troligt att antalet arbetare varierade beroende på säsong. Under Nilens översvämningsperiod, när jordbruksarbete inte var möjligt, kan fler arbetare ha varit tillgängliga för byggprojektet. Vissa teorier föreslår att upp till 40 000-50 000 personer kan ha varit involverade under dessa perioder.
  • Rotationssystem: Det är också möjligt att arbetarna arbetade i skift eller enligt ett rotationssystem, där de tjänstgjorde på byggarbetsplatsen under en viss period och sedan återvände till sina hembyar.
  • Organisation: Arbetarna var troligen organiserade i lag eller grupper, var och en med en specifik uppgift och ledd av en förman.

Byggtid:

• Herodotos uppgifter: Som nämnts ovan angav Herodotos att det tog 20 år att bygga pyramiden. Denna siffra ifrågasätts inte lika starkt som hans uppskattning av antalet arbetare.
• Moderna uppskattningar:
  • 20–30 år: De flesta moderna uppskattningar ligger någonstans mellan 20 och 30 år. En byggtid på runt 27 år anses av vissa vara troligast, givet Cheops (Khufus) regeringstid.
  • Baserat på volym och arbetsinsats: Beräkningar baserade på pyramidens volym, antalet stenblock, och den uppskattade arbetsinsatsen för att bryta, transportera och placera dem, ger stöd för en byggtid i denna storleksordning.
  • Samtidiga projekt: Det är också viktigt att komma ihåg att byggandet av själva pyramiden bara var en del av ett större projekt. Man byggde också ett tempelkomplex, en processionsväg, mindre pyramider för drottningar, och mastabor (gravar) för ämbetsmän i närheten.

Sammanfattning:

• Det exakta antalet arbetare och den exakta byggtiden för den stora pyramiden är okända.
• Moderna uppskattningar tyder på att en permanent arbetsstyrka på 20 000–30 000 arbetare kan ha varit involverad, med möjliga säsongsvariationer som ökade antalet till kanske 40 000-50 000 under vissa perioder.
• Byggtiden uppskattas till 20–30 år, med ca 27 år som en ofta angiven siffra.

Det är viktigt att betona att dessa siffror är uppskattningar och att det finns olika teorier och beräkningsmodeller. Forskning pågår ständigt, och nya upptäckter kan komma att ge oss en ännu mer precis bild av hur många som byggde den stora pyramiden och hur lång tid det tog.

Oavsett de exakta siffrorna är det tydligt att byggandet av den stora pyramiden var ett enormt projekt som krävde en imponerande organisation, logistik och arbetsinsats. Det är ett bevis på de antika egyptiernas ingenjörskonst, samarbetsförmåga och beslutsamhet att skapa ett monument som skulle stå i årtusenden.

Hur bearbetades Den ofullbordade obelisken i Aswan?

Den ofullbordade obelisken i Aswan, trots att den aldrig restes, visar prov på de antika egyptiernas skicklighet i stenbearbetning. Att den är så slät, trots sprickorna som ledde till att den övergavs, beror på en kombination av noggranna metoder och de verktyg som användes:

1. Val av material och plats:

• Obelisken höggs ut ur en solid klippa av röd granit, känd för sin hårdhet och hållbarhet. Stenbrottet i Aswan valdes specifikt för granitens kvalitet.

2. Uthuggning och formning:

• Dolerithammare: Det primära verktyget för att forma obelisken var dolerithammare. Dolerit är en mycket hård bergart, hårdare än granit, och användes för att slå bort bitar av graniten. Genom att använda dolerithammare i olika storlekar och slå med varierande kraft kunde arbetarna gradvis forma obelisken. Den ofullbordade obelisken har otaliga märken efter dessa hammare, vilket ger en tydlig bild av hur den bearbetades.
• Mejslar: Även om dolerithammare var huvudverktyget, användes troligen också mejslar av koppar och senare brons (under Nya riket) för att forma och jämna till ytan i senare stadier, speciellt för finare detaljer och kanter.
• Kontroll och mätning: De antika egyptierna var mycket noggranna med mätningar och geometri. De använde troligen lod, vinkelhakar och räta linjaler för att säkerställa att obeliskens sidor var raka och jämna.

3. Slutlig bearbetning och polering:

• Slipning: Efter att den grova formen var uthuggen påbörjades processen med att jämna till ytan. Detta gjordes troligen genom slipning. Man använde slipstenar av hårdare material, till exempel kvarts eller sandsten, tillsammans med vatten och sand som slipmedel. Genom att gnida slipstenarna mot granitens yta kunde man gradvis slipa bort ojämnheter och skapa en slätare yta.
• Polering: För att uppnå en ännu högre grad av släthet och glans polerades troligen ytan ytterligare. Detta kan ha gjorts med finare slipmedel, som till exempel pulveriserad kvarts, och läder- eller tyglappar. Polering var en tidskrävande process som krävde mycket tålamod och skicklighet.

4. Arbetsorganisation och tid:

• Det är viktigt att komma ihåg att uthuggningen av en obelisk var ett enormt projekt som krävde en stor arbetsstyrka och tog lång tid, troligen flera månader eller till och med år. Arbetet utfördes systematiskt och metodiskt av specialiserade arbetare som var skickliga i att använda de olika verktygen.

Varför övergavs den?

Trots den noggranna bearbetningen upptäcktes sprickor i graniten under arbetets gång. Dessa sprickor äventyrade obeliskens strukturella integritet, och man insåg att den inte skulle kunna resas utan att riskera att den skulle gå sönder. Därför övergavs projektet.

Sammanfattningsvis:

Den ofullbordade obeliskens släta yta är ett resultat av:

• Användning av hårda dolerithammare för grovformning.
• Mejslar för finare bearbetning.
• Slipning med slipstenar och slipmedel.
• Polering för att uppnå en slät och glänsande yta.
• Noggrann mätning och kontroll.
• En stor arbetsstyrka och lång tid för att utföra arbetet.

Källor: Gemini Experimental 1206, faktagranskad av ChatGPT och Mistral Large 2.1

Videon visar de 12 nyöppnade gallerierna i Grand Egyptian Museum (GEM) i Giza, Egypten.