Datum: 6 juni 2013
Edward Snowdens avslöjanden 2013 blottlade omfattande globala övervakningsprogram som utfördes av USA:s National Security Agency (NSA) i samarbete med andra länders underrättelsetjänster. Avslöjandena utlöste en intensiv internationell debatt om balansen mellan nationell säkerhet och individers rätt till privatliv.
Bakgrund:
Efter 11 september-attackerna 2001 utökade USA kraftigt sina övervakningsbefogenheter i syfte att bekämpa terrorism. Denna expansion skedde ofta i hemlighet, utan bred offentlig debatt eller insyn.
Vem var Edward Snowden?
Edward Snowden var en systemadministratör och tidigare anställd vid CIA och NSA. Han arbetade för konsultföretaget Booz Allen Hamilton när han läckte hemliga dokument till journalisterna Glenn Greenwald och Laura Poitras.
Vad avslöjade Snowden?
Snowden läckte en stor mängd hemliga dokument som avslöjade en rad olika övervakningsprogram, bland annat:
- PRISM: Ett program som gav NSA direkt tillgång till servrarna hos stora internetföretag som Google, Facebook, Apple och Microsoft. Genom PRISM kunde NSA samla in information om användares e-post, chattar, filer och annan data.
- Tempora: Ett brittiskt program som i samarbete med NSA avlyssnade fiberoptiska kablar som transporterade internettrafik. Detta gav underrättelsetjänsterna tillgång till enorma mängder data, inklusive telefonsamtal, e-post och webbhistorik.
- XKeyscore: Ett system som gjorde det möjligt för NSA-analytiker att söka i enorma databaser med insamlad information.
- Avlyssning av ledare: Avslöjandena visade också att NSA avlyssnat ledare för allierade länder, bland annat Tysklands förbundskansler Angela Merkel.
Hur gick avslöjandet till?
I maj 2013 reste Snowden till Hongkong, där han träffade journalisterna Glenn Greenwald och Laura Poitras och överlämnade de hemliga dokumenten. De första artiklarna baserade på läckorna publicerades i The Guardian och The Washington Post den 6 juni 2013. Några dagar senare, den 9 juni, gick Snowden ut med sin identitet i en videointervju med The Guardian.
Reaktioner och konsekvenser:
Avslöjandena utlöste starka reaktioner runt om i världen. Många kritiserade USA:s agerande och ansåg att övervakningen var ett grovt intrång i individers privatliv. Andra argumenterade för att övervakningen var nödvändig för att bekämpa terrorism och skydda nationell säkerhet.
Avslöjandena ledde till en rad konsekvenser:
- Internationell debatt: En global debatt om balansen mellan säkerhet och integritet inleddes.
- Juridiska processer: Flera rättsliga processer inleddes mot NSA:s övervakningsprogram.
- Lagändringar: I USA och andra länder genomfördes vissa lagändringar för att begränsa övervakningsbefogenheterna.
- Ökat fokus på kryptering: Avslöjandena ledde till ett ökat fokus på kryptering och andra metoder för att skydda sin digitala integritet.
- Snowdens situation: Edward Snowden åtalades i USA för spionage och andra brott. Han fick asyl i Ryssland, där han fortfarande befinner sig.
Sammanfattning:
Edward Snowdens avslöjanden 2013 var en av de största nyhetshändelserna det året och fick långtgående konsekvenser. De blottlade omfattande globala övervakningsprogram och utlöste en viktig debatt om balansen mellan säkerhet och integritet. Avslöjandena har bidragit till en ökad medvetenhet om digital övervakning och vikten av att skydda sin personliga information.
Här är en sammanställning av alla viktiga datum i Edward Snowden-affären, med fokus på kronologin från förberedelserna till efterspelet:
2013:
- Början av maj: Edward Snowden anländer till Hongkong. Detta är platsen där han senare ska träffa journalisterna och överlämna de hemliga dokumenten.
- 6 juni: De första artiklarna baserade på Snowdens läckta dokument publiceras i The Guardian och The Washington Post. Dessa avslöjanden markerar starten på den offentliga debatten om global övervakning. Detta är det datum som oftast används för att markera starten på Snowden-affären.
- 9 juni: Edward Snowden går ut med sin identitet i en videointervju med The Guardian. Genom att identifiera sig offentligt tar Snowden fullt ansvar för sina handlingar och sätter sig själv i en mycket utsatt position.
- 10 juni: USA inleder en brottsutredning mot Snowden.
- 21 juni: USA åtalade formellt Edward Snowden för spionage och stöld av statlig egendom.
- 23 juni: Edward Snowden lämnar Hongkong och flyger till Moskva. Han hade planerat att resa vidare till Sydamerika, men blev strandsatt på flygplatsen i Moskva.
- 1 augusti: Snowden beviljas tillfällig asyl i Ryssland för ett år.
- Oktober: Den Europeiska unionen enas om strängare regler för dataskydd som en direkt följd av Snowden-avslöjandena.
2014:
- Augusti: Snowden beviljas förlängd uppehållstillstånd i Ryssland i ytterligare tre år.
- December: Snowden tilldelas Right Livelihood Award, även känt som ”det alternativa Nobelpriset”, för sitt ”mod och sin beslutsamhet att avslöja den amerikanska statens oöverträffade massövervakning”.
2015:
- Juni: Ett tvåårigt godkännande av USA Patriot Act, den lag som gav NSA befogenhet att samla in telefonmetadata i bulk, löper ut och ersätts av USA Freedom Act, som inför vissa begränsningar.
2016:
- September: En rapport från USA:s representanthus underrättelseutskott kritiserar Snowden och hävdar att hans läckor orsakade betydande skada på USA:s nationella säkerhet.
2017:
- Januari: USA:s avgående president Barack Obama benådar Chelsea Manning, soldaten som läckte hemlig information till WikiLeaks, vilket återigen aktualiserar debatten om visselblåsare och nationell säkerhet.
2020:
- Oktober: Snowden beviljas permanent uppehållstillstånd i Ryssland.
Senare år:
- Debatten om övervakning, integritet och visselblåsare fortsätter att vara relevant, och Snowdens avslöjanden fortsätter att påverka lagstiftning och den offentliga diskussionen.
Denna tidslinje ger en mer komplett bild av de viktiga datumen i Snowden-affären, från själva avslöjandet till de efterföljande juridiska och politiska konsekvenserna. Det är viktigt att förstå att Snowden-affären inte är en avslutad historia, utan en händelse som fortsätter att påverka samhället och debatten om digital integritet.