Kalla kriget, perioden mellan slutet av andra världskriget 1945 och Sovjetunionens kollaps 1991, var en ideologisk, politisk och militär konflikt mellan två supermakter: Förenta staterna och Sovjetunionen. Konflikten präglades av indirekta konfrontationer, kärnvapenkapprustning och globala allianser. Här följer en sammanfattning av de mest betydelsefulla händelserna som formade denna era.
1. Järnridån och starten på Kalla kriget (1945–1949)
Efter andra världskriget delades Europa i öst och väst. Winston Churchills tal 1946, där han myntade termen ”järnridån”, symboliserade uppdelningen mellan det kommunistiska Östeuropa under Sovjetunionens inflytande och de västliga demokratierna ledda av USA.
- Trumandoktrinen (1947): USA lovade att stödja länder hotade av kommunismen.
- Marshallplanen (1948): Ekonomiskt stöd till Västeuropa för att förhindra kommunistiska rörelser.
- Berlinblockaden (1948–1949): Sovjetunionen blockerade tillgången till Västberlin, vilket ledde till den västallierade Berlinluften.
2. Kärnvapenkapprustning och militär alliansbildning (1950–1960)
Kapprustningen mellan USA och Sovjetunionen präglade 1950-talet. Båda sidor byggde upp enorma kärnvapenarsenaler för att avskräcka varandra från att inleda ett direkt krig.
- NATO (1949): En västerländsk militärallians för att motverka sovjetiskt inflytande.
- Warszawapakten (1955): Sovjetunionens svar på NATO, en allians mellan kommunistiska stater i Östeuropa.
- Koreakriget (1950–1953): En blodig konflikt där USA och dess allierade stödde Sydkorea mot det kommunistiska Nordkorea och Kina.
3. Rymdkapplöpningen (1957–1969)
Rymdkapplöpningen var en symbol för teknologisk och ideologisk konkurrens mellan supermakterna.
- Sputnik (1957): Sovjetunionen lanserade världens första satellit, vilket chockerade USA.
- Apollo 11 (1969): USA vann rymdkapplöpningen när de landade på månen.
4. Kubakrisen och kärnvapenhotet (1962)
Kubakrisen var en av de mest kritiska stunderna under Kalla kriget. När USA upptäckte sovjetiska kärnvapenmissiler på Kuba, ledde det till en 13 dagar lång kris som nästan utlöste ett kärnvapenkrig. Krisen löstes genom diplomati, och båda sidor drog tillbaka vissa av sina kärnvapen.
5. Vietnamkriget och proxykrig (1955–1975)
Vietnamkriget blev en symbol för kalla krigets proxykrig, där supermakterna stödde olika sidor i konflikter utan att direkt konfrontera varandra.
- USA:s inblandning (1965–1973): Försök att förhindra att Sydvietnam föll under kommunistiskt styre ledde till ett utdraget och kostsamt krig som slutade med amerikansk reträtt.
6. Avspänning och diplomati (1970-talet)
Under 1970-talet inträdde en period av avspänning där supermakterna försökte minska spänningarna.
- SALT-avtalen (1972 och 1979): Begränsade kärnvapenarsenalerna på båda sidor.
- Helsingforsavtalen (1975): Förbättrade relationerna mellan Öst och Väst och främjade mänskliga rättigheter.
7. Afghanistan och Sovjetunionens svaghet (1979–1989)
Sovjetunionens invasion av Afghanistan 1979 fördjupade konflikten och försvagade den sovjetiska ekonomin och militären.
- USA:s stöd till mujahedin: Genom CIA beväpnade och finansierade USA rebeller för att bekämpa sovjetiska styrkor.
- Sovjetiskt uttåg (1989): Markerade ett nederlag för Sovjetunionen och påskyndade dess fall.
8. Slutet på Kalla kriget (1989–1991)
Kalla kriget avslutades med en serie dramatiska förändringar:
- Berlinmurens fall (1989): Ett symboliskt slut på järnridån och början på Östeuropas befrielse från kommunismen.
- Tysklands återförening (1990): Västeuropa och Östeuropa började integreras igen.
- Sovjetunionens kollaps (1991): Efter interna reformer och ekonomiska svårigheter upplöstes Sovjetunionen, och Kalla kriget tog slut.
Sammanfattning
Kalla kriget var en period av intensiv rivalitet som formade världens politik, ekonomi och kultur under nästan ett halvt sekel. Trots att konflikten aldrig eskalerade till ett direkt kärnvapenkrig, präglades världen av spänning och indirekta konfrontationer. Slutet på Kalla kriget markerade början på en ny era av global samverkan och förändring.
