FN: 37 miljoner ton bråte efter jordbävningen – kan ta 14 år att röja upp
Jordbävningarna som drabbade Turkiet och Syrien i februari har lämnat efter sig enorma mängder bråte och avfall. Enligt FN:s beräkningar rör det sig om hela 37 miljoner ton, vilket motsvarar över 200 år av avfall i en stad som Genève.
Avfallshanteringen efter en katastrof av denna magnitud är en enorm utmaning. Miljön påverkas negativt av utsläpp och spridning av farliga ämnen till luft, vatten och mark, exempelvis via rökgaser från förbränning eller lakvatten från deponier. Långlivade miljögifter kan finnas kvar i miljön under lång tid och spridas internationellt.
Utöver de direkta miljökonsekvenserna innebär bråtet även risker för otillåten påverkan. Trakasserier, hot, våld, skadegörelse och korruption kan förekomma i syfte att påverka myndighetsutövningen kring avfallshanteringen. Brottslighet får konsekvenser både för de direkt drabbade och för samhället i stort.
Enligt FN kan det ta upp till 14 år att röja upp allt bråte efter jordbävningarna. Det är ett omfattande och långsiktigt arbete som kräver samordnade insatser. Myndighetspersoner som arbetar med hanteringen av avfallet löper risk att utsättas för hot och påverkan. Att ha dömts för brott i ungdomen kan också få långsiktiga negativa konsekvenser för individen.
Katastrofen i Turkiet och Syrien understryker vikten av beredskap och förebyggande arbete för att minska sårbarheten vid framtida händelser. Avfallshanteringen är en central del i återuppbyggnaden och kräver ett systematiskt angreppssätt för att minimera negativa konsekvenser för miljö och samhälle. Internationellt samarbete och kunskapsutbyte är avgörande för att hitta hållbara lösningar.
