Datum: 18 december
Svenska domstolar missar dagligen att skriva beslut om sekretess i domar och beslut – trots att det riskerar att röja personer med skyddad identitet. Domstolsverket har haft möjligheter att minska risken för fler missar – men prioriterat bort frågan.
I november 2020 kritiserade justitieombudsmannen (JO) en domare i Falu tingsrätt som missat att skriva ett beslut om sekretess i en dom. Ena parten i målet hade skyddat namn och adress – och var utsatt för våld.
Misstaget gjorde att en bilaga – med namn, personnummer och en boxadress i kvinnans hemkommun – blev offentlig i juridisk mening.
Röjd av rättsväsendet
En man i kostym intervjuas i en modern kontorsmiljö, håller i en mikrofon med texten ”Nyht” synlig. I bakgrunden syns en neutral vägg och en del av kontorsmöbler.
Justitieministerns reaktion efter SVT:s granskning av rättssystemet: ”Ett systemproblem”
Byggnaden som framträder är Göteborgs tingsrätt, med en modern fasad och stora fönster.
Domstolar röjer hemliga adresser – men var tredje anmäler inte
Fallet i Falun har sedan dess stått som referens när JO vid en handfull tillfällen riktat liknande kritik, och tryckt på vikten av att domare inte slarvar med sekretessbeslut.
– Problemet är att uppgifterna då blir offentliga och det kan få långtgående konsekvenser, säger Stefan Nyman, byråchef på JO.
SVT har träffat ”Kristin” – hennes hemliga adress skickades till hennes exman
”Kristin” hade anmält sitt ex för misshandel och levde på en skyddad adress. När beslutet om att förundersökningen lades ner kom i brevlådan, stod hennes adress längst upp.
Minst ett fel om dagen
För att få en egen bild av hur omfattande problemet är gjorde SVT ett stickprov. Under två veckor i november 2024 tittade vi på domar från landets domstolar.
Vi hittade 15 domar och slutliga beslut med samma fel.
Det handlar alltså om ett fel varje dag i snitt – där namn och adresser till brottsoffer och personer som har skyddade personuppgifter saknar ett beslut om sekretess.
Domstolarna kan rätta till felet innan någon hinner ta del av domen, men då måste domstolen uppmärksammas på att felet begåtts.
– Med tanke på att det kan få så allvarliga konsekvenser, är det viktigt att de här felen blir så få som möjligt, säger domaren och sekretessexperten Peder Liljeqvist.
Sekretessexperten Peder Liljeqvist förklarar att misstagen kan bli förödande.
”Andra åtgärder har prioriterats”
Efter JO-kritiken 2020 varnades Domstolsverket för att deras datorsystem kan bidra till den här typen av misstag.
Först hösten 2024 gjordes en ändring i systemet som gör att domaren kan välja bort bilagor med sekretessuppgifter i vissa fall.
– Det finns andra åtgärder som vi har prioriterat högre, säger Henrik Ardhede, chef på Domstolsverkets enhet för digital mål- och ärendehantering.
Nya systemet saknar sekretessvarning
År 2022 sjösatte Domstolsverket också ett kompletterande datorsystem som används för att skriva domar i brottmål. JO anmärkte tidigare i år att det verkar som att antalet missar med sekretessbestämmelser blivit fler med det nya systemet.
Det är tekniskt möjligt att skapa en funktion som varnar domare som missar att skriva ut sekretessbestämmelsen i det nya systemet – hör Domstolsverket svara på varför det ännu inte finns på plats i klippet nedan.
Källa: SVT Nyheter
Taggar: Domstol, Sekretess, Misshandel, Rättsväsen, SVT Nyheter, Skyddad adress, Göteborgs tingsrätt, Justitieombudsmannen, Falu tingsrätt
