I en nyligen publicerad artikel i Aftonbladet kritiserar Jan Guillou regeringens svar på den omfattande kritiken mot det så kallade DCA-avtalet mellan Sverige och USA. Guillou beskriver regeringens svar som ett ”långfinger mot oss alla”, vilket antyder en djup missnöjdhet med hur regeringen har hanterat den offentliga diskussionen kring avtalet.
Vad är DCA-avtalet?
DCA-avtalet, eller Defense Cooperation Agreement, är ett försvarssamarbetsavtal som undertecknades den 5 december 2023 mellan Sverige och USA. Avtalet innebär att USA får ”obehindrad tillgång” till svenskt territorium, inklusive territorialvatten och luftrum. Det ger också USA rätten att bygga slutna områden på svenska militäranläggningar, där svenska myndigheter och civila inte har tillträde. Dessutom omfattar avtalet rättigheter för USA att använda privat mark och infrastruktur som vägar och flygplatser för militära ändamål.
Kritik mot avtalet
Kritiken mot DCA-avtalet har varit omfattande. Guillou pekar på att avtalet ger USA en nästan kolonial kontroll över viktiga svenska resurser och infrastruktur, vilket han jämför med ett ”kapitulationsdokument efter ett förlorat krig”. Detta har väckt oro för att Sveriges suveränitet och rättsstatens principer kan komma att undermineras, då amerikanska militärer och deras familjer står över svensk lag.
Regeringens försvar av avtalet
Regeringen har försvarat DCA-avtalet som en nödvändighet för att stärka Sveriges försvarsförmåga i ett osäkert säkerhetsläge. Försvarsminister Pål Jonson och andra företrädare har argumenterat att avtalet är avgörande för att Sverige ska kunna ta emot stöd från USA vid behov och att det stärker både Sveriges och Nordeuropas säkerhet.
